Even if it leads nowhere

Sitter och har ont i magen. Jag tror det kom av musiken jag lyssnar på.

Jag har kännt dig för länge.

Du försöker få andra med dig, få dem att tro att det var mitt fel. Men dom känner inte dig, dom vet inte vem du är. Dom vet inte att den enda du tänker på är dig själv, dom vet inte att så fort du får chansen kommer du snacka skit bakom deras ryggar, allt för att du ska bli populär. Men din persolighet kan aldrig populär, ingen vill bli vän med nån som är så falsk. Jag hoppas att dom lär känna dig snart, att dom märker att du inte är den du spelar.


Kanske.

Ibland när man läser nåt känns det som man ska sprängas.
Kanske inte hela kroppen, utan mest hjärtat. Kanske en bit av magen följer med också. Man vill bara lägga sig i en bild och gråta. I en säng med rosentäcke och en vit katt. I rummet ska det finnas en kakelugn som inte har varit tänd på så många år, trots att det var den som var där först. Fönstret står lite öppet, eller kanske helt på vid gavel. Kanske är det sent på kvällen, eller tidigt tidigt på morgonen. Kanske fryser man.

Tumblr_l6mvj3deje1qbxlk9o1_500_large

pic.

RSS 2.0